Dela med dig på Facebook

BUNDEN

av Tomas Jansson

"Dynamisk regi"

Cholodzinskis dynamiska regi lyckas med att både hålla energin hög och ge utrymme för andhämtningspauser...
...Henrik Heselius gör sin roll med en intensivitet och en självutlämnande ärlighet som imponerar.

Västra Nyland/Martin Welander

"Svenska Teaternin kotimainen kantaesitysnäytelmä Bunden ( Sidottu) löytää takuuvarmasti kosketuspintaa jokaisesta katsojasta."

Helsingin Sanomat/Lauri Meri

"En stark insats"

Tomas Janssons text är ofta välskriven, genomarbetad prosa, och han har absolut en autentisk känsla för de här personerna. Också skådespelararbetet är genomgående habilt, och speciellt Heselius gör en stark insats som knyckig missbrukare.

HBL/Philip Teir

"Engagerar och berör"

"Bunden är en pjäs som berör och engagerar sin publik. Den är en pjäs som borde ses av både tonåringar och deras familjer, samt lärare och sjukvårdspersonal."
Vasabladet/Åsa Gustavsson

"En stark laddning som bär och engagerar"

"Det är en båge som Mikael Andersson som fadern förkroppsligar och tar utmärkt väl vara på...Ochskå Henrik Heselius imponerar stort som den trotsiga tonåringen..."
Åbo Underrättelser/Bror Rönnholm

"Det är starkt och hjärtskärande"

"Bunden handlar om en tonårspojke som går ner sig i knarkträsket, konkret
framför våra ögon! Det är starkt och hjärtskärande, fysisk teater när den
är som bäst. Pojken spelas av Henrik Heselius som jag vill kalla
SvenskFinlands James Dean, A Rebel Without a Cause för 2010-talet!"
Christian Forsberg/Pixel, FST5, den 27.1.2010

"Tantpower på scenen"

Texten i fyndig översättning av Hanna Åkerfelt, flödar fram som en porlande vårbäck och än som stormigt hav. I sig är inte texten så märkvärdig, men tack vare de tre kärringarna Laila Björkstam, Anja Bargum och ragni Grönblom får den liv och rörelse... Sid visade än en gång att han har sinne för att regissera komedier. Svenska Teatern har genom detta pjäsval låtit den mogna kvinnan komma fram i rampljuset, vilket känns helt rätt. Tack vare skådespelartrions kärringmanifest känns det inte längre så skrämmande att bli äldre."

Vasabladet, Åsa Gustavsson

"Kärringar är vi allihopa"

Kärringar mot strömmen är en ärlig och befriande pjäs med ett angeläget budskap. Man ska inte förtrycka den gnällande tanten som finns inom en. Ibland ska man faktiskt uppmuntra henne. För det handlar ju om att säga ifrån, om att inte låta sig bli påtrampad. Man ska värna om sina rättigheter, med brödkaveln i högsta hugg.

Ny Tid, Isabella Rothberg

"Visst river de av många skratt"

Vallningar - svettningar - generande hårväxt eller håravfall - torra slemhinnor - inkontinens - hängbröst - celluliter - glömska; alla tänkbara symptom som kvinnor kan tänkas drabbas av i en viss ålder avhandlas. Fast man tar inte enbart fasta på nackdelarna utan också fördelarna en stigande ålder kan föra med sig..."

Västra Nyland, Siw Handroos-Kelekay

"Mellan klimakteriefrossa och nyvunnet frihetsrus"

Äldre damer brukar inte vara så överhövan förtjusta i att kallas för kärring, men i Svenska Teaterns komedi Kärringar mot strömmen framställs de tre damerna som en nog så stridslysten liten spjutspets i kampen för sin rätt att gnälla när det gnällas bör men också suga hårt och länge på den karamell som är nyvunna friheten från barn och ansvar innebär.